Precious

Ett tag när jag var yngre sa jag alltid att jag inte ville ha några barn. Det verkade väl alltid som att jag inte ville ha några för att jag inte gillade dem speciellt mycket eller för att jag inte kände att jag passade som mamma. Jag tror dock att jag omedvetet visste hur mycket jag skulle bli fäst vid mitt barn, överfäst, älska det mest över allt på hela jorden och totalt skita i allt annat. Det skrämde mig nog. Eller det gör det fortfarande. Men en dag hoppas jag att jag kommer kunna njuta av allt det underbara istället och att jag bor i ett land där jag har möjlighet att få göra det också. Schweiz må va vackert men det är verkligen skit ibland. Tänk att bli tvingad att lämna bort sin tre månaders bebis på dagis. TRE MÅNADER. Jag skulle aldrig klara av det. Aldrig. Då är det nog mycket lättare att vara utan barn. Iallafall för en sån som jag.